De första kristna behövde påminnas om det. Hur är det med dig?

Det finns så mycket som distraherar oss som kristna; som vill ta bort vårt fokus från det allra viktigaste.

Materialismen har inte bara blivit drivkraften för vår vardag – på arbetet, i hemmet och i samhället – utan har också slagit ett band omkring vårt hjärta. Den avgör vad vi anser vara det viktigaste – för oss.

Fruktan för krig, terror och förföljelser fångar å ena sidan vår uppmärksamhet, men dränks ganska snart i en apatisk villervalla när ingen tar hoten riktigt på allvar. Och vad ska vi sätta emot? Osäkerheten kring hur vi bör och får reagera – människofruktan – gör oss apatiska och hindrar att vi vänder oss (gemensamt) till himmelen i bön och till själva det centrum i tron som kan ge oss klarhet.

Tilltron till metoden, att om vi bara vore fler, att vi – om vi bara gör si eller så – besitter kraften att göra det bara Gud kan göra, slutar i uppgivenhet och hopplöshet. Våra liv som ”kristna ateister”, vår kluvenhet över vad som är sant och bristen på central bibelkunskap kväver långsamt intresset för det som en gång fångade vårt hjärta.

Det finns bara en väg framåt!

Vägen framåt är vägen tillbaka till Ordet som Jesus säger har sprängkraften att slå rot i våra hjärtan, övervinna hindren och leda våra liv in i fruktsamhet. Det viktigaste i tron – Evangeliet om hur Gud öppnade en väg för oss till gemenskap med honom när Jesus dog för våra synder och besegrade döden – måste få tränga undan materialism, fruktan och mänskliga ambitioner.

Vi får inte låta distrahera oss, av stort eller smått, utan måste se till att den uppgift vi givits som kyrka är tydlig och klar: ”Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska predikas i hans namn för alla folk…”; ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar”, ja: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium” osv.

Budskapet om Jesus kan förvandla människors liv. Men för att de ska få höra det, måste någon berätta. Och vi – som ska berätta – behöver då ha det klart för oss!

Att vi nu startar Bibelakademi500 har inget egenvärde, utan har just detta syfte – att rikta vårt fokus mot centrum av vår tro, på det allra viktigaste: ”Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och som ni står fasta i. Genom evangeliet blir ni frälsta, om ni håller fast vid ordet som jag förkunnade. Annars var det ingen mening med att ni kom till tro. Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna och att han visade sig…” (1 Kor 15:1f)

Om de första kristna behövde påminnas om det evangelium som frälser, då ska vi inte tro att vi är bättre – vi behöver påminnas om evangeliet! Det är därför vi startar Bibelakademi500!

14 mars, handlar om vad evangeliet är och hur det hittills har spritts genom historien (det kommer bli uppmuntrande!). Carl-Erik Sahlberg är en av talarna. 25 april, Bibeln är boken där vi finner Evangeliet i skriftlig form – går den att lita på!? Bruno Frandell och Anders Blåberg undervisar. 6 juni, en heldag om Försoningen. Att Messias dog för våra synder etc. är ”det allra viktigaste” enligt aposteln Paulus. Agne Nordlander undervisar.

Be there!

Anmäl dig (och betala avgiften): här
Eller skicka ett mail till info@reformedia.se

Share Button